Bob

• Gå igenom elevmaterialet online. Använd en projektor för att visa och beskriva materialet under lektionen.
• Se till att ni i en tidigare lektion har gått igenom hur man gör förutsägelser. (Denna lektion innehåller begrepp och moment som normalt bearbetas i en högre årskurs. Om nivån känns för avancerad låt eleverna försöka hitta mönster i föremålens rörelse och på så sätt kunna förutse vad som kommer att hända under aktivitetens fortsättning. En mer teoretisk förklaring kan då vänta.)
• Ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och förmågor. Variera lektionen för att göra den tillgänglig för alla. Förslag finns i avsnittet Differentiering nedan.

• Titta på elevfilmen här, eller starta den via elevmaterialet online.

• Ha en kort diskussion om vilka krafter eleverna har observerat när de har åkt pulka, tittat på en bobtävling eller liknande.
• Ställ frågor som:
  • Vilken kraft fick bobben att röra sig? (Tryckkraften)
  • Vad mer får en bob att röra sig? (Tyngdkraften, det är den kraft som drar massan (bobben) nedåt. Ett föremåls rörelsemängd bestämmer hur långt föremålet, i detta fall bobben, kommer att glida. Rörelsemängden får man genom att multiplicera föremålets massa med dess hastighet. Om en kraft, t.ex. en friktionskraft, verkar på föremålet i rörelse så kommer rörelsemängden att förändras och till slut kommer föremålet att stanna. Ökar man föremålets massa så ökar rörelsemängden (om hastigheten är densamma). Detta skulle t.ex. få en bob att glida längre.)
• Berätta för eleverna att de ska bygga en bob och en isbana, och sedan undersöka hur de kan få bobben att åka längre genom att öka dess massa.

• Låt eleverna arbeta i par när de bygger bobmodellen. Säg åt dem att turas om. Den ena personen letar fram rätt delar medan den andra bygger och sedan byter de roller efter varje steg.
• Information som kan vara till hjälp vid byggandet finns i avsnittet Tips nedan.
• Låt grupperna sluta bygga efter 20 minuter, eller när alla grupper har byggt bobben och vikterna, och har byggt klart isbanan fram till steg 23 på sidan 51 i bygginstruktionshäftet.
• Låt eleverna testa isbanan med minifigurerna och bobben. Säg åt dem att hålla bobben vid den lila markeringen högst upp på banan, och sedan släppa bobben. Grupper som har byggt klart isbanan och ivägskjutaren kan vrida handtaget för att skjuta iväg bobben.

• Be dem använda en tumstock eller ett måttband för att mäta bobbens körsträcka från isbanans startpunkt. Säg åt dem att anteckna avståndet i sina elevblad (Stöd för lärare - Ytterligare hjälpmaterial) eller i en tabell i sina anteckningsböcker.
• För att säkerställa att det blir så korrekt som möjligt kan du låta eleverna upprepa testet tre gånger, och sedan använda det genomsnittliga värdet som slutligt avstånd. Säg åt dem att placera en kloss bredvid tumstocken, för att markera sträckan efter varje testkörning.
• Om det finns tid och eleverna inte har byggt ivägskjutaren än, säger du åt dem att göra det nu.

• Samla eleverna och ha en diskussion om vad de har observerat.
• Ställ frågor som:
  • Vilken kraft fick bobben att glida nedför isbanan? (Tyngdkraften)
  • Vilka andra variabler kan få en bob att åka snabbare och längre nedför isbanan? (En rejäl knuff i början hjälper till, och bobben kommer också längre ju mer den väger. Friktionen minskar om bobben har en slät undersida och om isbanan är jämn.)
• Säg till eleverna att de ska hålla minifigurerna i ena handen och de två ihopsatta svarta klossarna i den andra handen.
  • Fråga dem vad som väger mest (dvs. har störst massa) och därför kommer att glida längst.
  • Låt eleverna använda en kloss för att markera sina förutsägelser och sedan testa för att se om de hade rätt.
• Be dem använda en tumstock eller ett måttband för att mäta sträckan, och se till att de fyller i sina tabeller.
• Säg åt dem att jämföra viktklossen med de svarta klossar som de nyligen testade.
• Låt eleverna använda en annan kloss för att markera sina förutsägelser och sedan återigen testa för att se om de hade rätt.
• Fråga:
  • Vilka är skillnaderna? (Vikt/massa)
  • Vilka är likheterna? (Volym och färg)
  • Kommer den att komma längre? (Det bör den, men om ytan inte är slät skapas mer friktion så att den inte kommer så långt.)

• Samla eleverna för att gå igenom och diskutera experimenten.
• Ställ frågor som:
  • Kände du igen något mönster i hur bobben rörde sig när du ändrade vikten/dess massa på den? (Den största massan gjorde att bobben gled längst.)
  • Kunde du gissa vad som skulle hända sedan?
• Avsätt tid för att låta eleverna plocka isär modellerna, sortera klossarna till rätt fack och städa undan vid sina arbetsplatser.

• Fråga ”hur” och ”varför” fortlöpande under lektionen, för att få eleverna att fundera kring relevanta begrepp.
• Uppmuntra dem att, medan de bygger modellen, undersöka hur den rör sig. Ställ frågor som:
  • Hittar du veven?
  • Vad händer när du vrider den?
  • Hur många varv krävs för att luta toppen av isbanan?
• Ställ vägledande frågor, för att uppmuntra eleverna att ”tänka högt” och förklara sina tankar och resonemang när de fattar beslut om hur modellerna ska byggas.

Observationschecklista

• Undersök elevernas förmåga att beskriva mönstret hos ett föremåls rörelse, och hur detta mönster kan användas för att förutsäga framtida rörelser.
• Använd en lämplig skala för att registrera elevernas behov. Till exempel:
  1. Behöver mer stöd
  2. Kan arbeta självständigt
  3. Kan lära andra

Självutvärdering

• Låt varje elev välja en kloss som enligt egen uppfattning bäst motsvarar den egna prestationen:
  • Grön: Jag tror att jag kan känna igen ett mönster i hur bobben rör sig.
  • Blå: Jag vet att jag kan känna igen ett mönster i hur bobben rör sig.
  • Lila: Jag kan känna igen ett mönster i hur bobben rör sig, jag kan använda mönstret för att förutsäga nya rörelser. Jag kan även hjälpa en kamrat att förstå.

Gemensam återkoppling

• Låt eleverna inom varje grupp diskutera sina upplevelser av grupparbetet.
• Uppmuntra dem att använda uttryck som:
  • Jag gillade när du....
  • Jag skulle vilja höra mer om hur du....

Modelltips

• För att testa sina modeller behöver eleverna ha tillgång till en plan yta som är minst en meter lång. Helst bör alla använda samma yta för att testa modellerna eftersom resultaten varierar mellan olika material (trä, kakel, papper osv.) på grund av olika friktionskoefficienter.
• För att se till att isbanan hålls i samma position vid varje testkörning kan eleverna märka ut positionen genom att fästa en tejpbit på bordet eller golvet. Alternativt kan de utse ett specifikt märke eller liknande på bordet/golvet.

Förenkla lektionen genom att:

• Låt eleverna arbeta med endast bobben och viktklossen (dvs. att de slutar bygga vid steg 23 på sidan 51)

Öka svårighetsgraden genom att:

• Be eleverna på egen hand bygga något som får bobben att åka längre (t.ex. en tyngre bob, något som minskar friktionen, [t.ex. hjul], en brantare isbana, något som knuffar på högst upp.)
• Utmana eleverna att designa och bygga något som ger bobben en knuff vid starten högst upp på isbanan
  • Vinnaren i en bobtävling har lyckats optimera massan och startar bobben med den kraftigaste och snabbaste knuffen i början av banan. Efter att ha lärt sig mer om massa kan eleverna försöka bygga något som ger bobben en kraftig knuff, så att den kommer ännu längre.

(OBS! Ytterligare tid krävs.)
För att främja utveckling inom matematik kan du låta eleverna väga de olika bobmodellerna. Låt dem skapa ett diagram där den vertikala axeln motsvarar bobbarnas vikt, och horisontella axeln motsvarar bobbarnas körsträcka. Be dem upprepa varje test 5 gånger och sedan rita in resultaten med punkter i diagrammet. Ha en diskussion om hur stora variationer som observeras, och om förhållandet mellan vikt och körsträcka.

Utdrag från Centrala innehållet i Lgr11, Matematik, åk 4-6: - Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.