Friidrott

• Gå igenom elevmaterialet online. Använd en projektor för att visa och beskriva materialet under lektionen.
• Se till att ni har gått igenom relevanta begrepp (t.ex. tryck- och dragkraft) i en tidigare lektion.
• Ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och förmågor. Variera lektionen för att göra den tillgänglig för alla. Förslag finns i avsnittet Differentiering nedan.

• Titta på elevfilmen här eller starta den via elevmaterialet online.

• Ha en kort diskussion om vilka krafter som verkar när man springer, hoppar eller kastar inom friidrott.
• Ställ frågor som:
  • Vilka krafter behövs för att få idrottarna att röra sig när de friidrottar? (Idrottare trycker med sina kroppar och använder sina muskler för att springa, hoppa och kasta).
• Berätta för eleverna att de ska bygga en mekanism som kan representera en friidrottstävling. Förklara att de inte får några bygginstruktioner som vägledning, utan att de i stället ska använda bilderna på sidorna 2–3 i bygginstruktionshäftet.
• Förklara att varje grupp:
  • Kan kopiera modellerna som visas på sidorna 2–3 i bygginstruktionshäftet, men att de också kan modifiera dem eller uppfinna helt egna modeller.
  • Varje grupp bör sträva efter att bygga minst två friidrottsmodeller med rörliga delar.
• Dela ut seten till elevgrupperna.

• Låt eleverna arbeta i par för att utforma och bygga sina modeller
• OBS! Det finns inga specifika bygginstruktioner för den här lektionen, men som inspiration kan eleverna använda bilderna på sidorna 2–3 i bygginstruktionshäftet. Om de vill får de också designa egna modeller.
• Information som kan vara till hjälp vid byggandet finns i avsnittet Tips nedan.
• Uppmuntra eleverna att testa sina modeller när de har byggt klart.

• Samla eleverna och låt dem visa vad de har byggt.
• Ställ frågor som:
  • På vilket sätt representerade dina modeller de friidrottsgrenar som du valde? (t.ex. rör sig snabbt, får något att hoppa osv.)
  • Vilka krafter eller typer av krafter verkar i din modell? (t.ex. tryck- eller dragkrafter, balanserade eller obalanserade krafter, tyngdkraft)

• Om det finns tid kan du låta eleverna prova varandras modeller.
• Avsätt tid för att låta eleverna plocka isär modellerna, sortera klossarna till rätt fack och städa undan vid sina arbetsplatser.

• Fråga ”hur” och ”varför” under lektionen, för att få eleverna att reflektera djupare.
• Ställ vägledande frågor, för att uppmuntra eleverna att ”tänka högt” och förklara hur de tänker och resonerar när de fattar beslut under arbetets gång.

Observationschecklista

• Undersök elevernas förmåga att beskriva de krafter som verkar i modellerna.
• Använd en lämplig skala för att registrera elevernas behov. Till exempel:
  1. Behöver mer stöd
  2. Kan arbeta självständigt
  3. Kan lära andra

Självutvärdering

• Låt varje elev välja en kloss som enligt egen uppfattning bäst motsvarar den egna prestationen:
  • Grön: Med lite hjälp kan jag beskriva de verkande krafterna i min modell.
  • Blå: Jag kan beskriva krafterna som är aktiva i min modell.
  • Lila: Jag kan beskriva och förklara krafterna som är aktiva i min modell, och jag kan hjälpa en kamrat att förstå.

Gemensam återkoppling

• Låt eleverna inom varje grupp diskutera sina upplevelser av grupparbetet.
• Uppmuntra dem att använda uttryck som:
  • Jag gillade när du....
  • Jag skulle vilja höra mer om hur du....

Modelltips

• På bilden visas fyra modeller som eleverna kan använda som inspiration.

Förenkla lektionen genom att:

• Tilldela varje grupp en specifik inspirationsmodell att bygga som utgångspunkt
• Kamarmen och kuggväxeln (kugghjulssystemet) är bra modeller eftersom det är mekanismer som enkelt kan få något att röra sig

Öka svårighetsgraden genom att:

• Låta eleverna använda extra klossar för att dekorera och förstärka modellens utseende, så att den får en sportig framtoning
• Slumpmässigt välja en del (kloss) och utmana eleverna att försöka använda den i en modell
• Utmana eleverna att kombinera två eller flera olika mekanismer till en enda modell

(OBS! Ytterligare tid krävs.)
Eleverna kan beräkna hur mycket utrymme deras modeller upptar på ”idrottsfältet” (bordsskivan), genom att multiplicera modellsidornas längder för att få fram arean. Låt eleverna räkna ut hur stort idrottsfältet behöver vara för att alla modeller ska få plats.

Utdrag från Centrala innehållet i Lgr11, Matematik, åk 4-6: - Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Ladda ner lektionsplanen för Personal Learning Kit från resurserna för hybridinlärning.