Vindhastighet
Skapa ett sätt att visa vindhastighet med hjälp av kvantitativ molndata.
Lektionsplanering
1. Förbereda
- Läs igenom elevmaterialet i LEGO® Education SPIKE™ appen.
2. Engagera
- Använd idéerna i avsnittet Starta en diskussion nedan för att få eleverna att diskutera lektionsinnehållet.
- Förklara lektionen.
3. Utforska (20 minuter)
- Låt eleverna arbeta i par när de bygger vindmätaren.
- Be dem att köra programmet. Se hur de reagerar. Påminn dem om att de måste ange en stad för att programmet ska fungera.
4. Förklara (5 minuter)
- Be eleverna att förklara hur uppgifterna från molntjänsten visas på modellen och hur den representerar Beaufortskalan.
5. Utveckla (15 minuter)
- Låt eleverna utöka sina program med fler ”IF ELSE”-satser för att redovisa olika vindhastigheter enligt Beaufortskalan. De kan göra det genom att dela skalan i fyra delar.
- Be eleverna att visa vindriktning i sina program (t.ex. genom att använda pilar på ljuspanelen).
- Glöm inte att avsätta tid för att plocka undan.
6. Utvärdera
- Ge återkoppling kring varje elevs prestation.
- Du kan använda utvärderingsmatrisen som ingår för att förenkla processen.
Starta en diskussion
Diskutera vind.
- Prata om saker man kan och inte kan göra när det blåser (t.ex. flyga drake eller drönare, spela fotboll eller badminton, ha fest utomhus).
- Utforska olika vindhastighetsskalor (t.ex. Beaufortskalan).
- Be eleverna att reflektera kring olika metoder för att mäta vind.
Visa det här videoklippet för eleverna, så att de får se vad de ska göra.
Byggtips
Korrekt motorplacering
Se till att eleverna har placerat vinkelmotorn på rätt plats när de bygger. Placeringen påverkar hur modellen programmeras.
Anpassa modellen till andra lektioner
Om du har ont om tid kan du använda en förenklad version av modellen (hoppa över karaktärsdelarna).
Använd ljuspanelen
För att visa vindstyrka kan du använda ytterligare en vinkelmotor eller pilar på hubbens ljuspanel.
Beaufortskalan
Klossfärgerna på modellen motsvarar Beaufortskalan, som skapades 1805 av den irländske hydrografen Francis Beaufort. Den beskrivs så här:
- Blå: Beaufortskala 1–3 (0,3–5,4 m/s), svag till måttlig vind
- Grön: Beaufortskala 4–6 (5,5–13,8 m/s), måttlig till frisk vind
- Gul: Beaufortskala 7–9 (13,9 –24,4 m/s), hård till mycket hård vind
- Röd: Beaufortskala 10–12 (24,5–32,6 m/s), storm till orkan
Kodningstips
Huvudprogram
Möjlig lösning
Andra program
Differentiering
Förenkla lektionen genom att:
- Genomföra en kort analog aktivitet som hjälper eleverna att visualisera vindstyrkeintervallen med olika färger. Använd PDF:en som ingår för inspiration.
Ta lektionen till nästa nivå genom att:
- Modifiera vindmätaren så att den kan röra sig i 180 grader. Observera hur snabbt eleverna kan kalibrera om den.
- Be eleverna att designa egna vindmätare.
Möjligheter till utvärdering
Checklista lärarobservationer
Skapa en skala som passar dina behov, t.ex.:
- Delvis genomfört
- Helt genomfört
- Genomfört över förväntan
Använd följande kriterier för att utvärdera elevernas prestationer:
- Eleverna kan använda villkorssatser för att kalibrera sin skala.
- Eleverna kan kalibrera sin skala oavsett vilka data de använder (dataenheter).
- Eleverna kan modifiera sina program att samla in och använda två olika slags molndata samtidigt (vindhastighet och vindriktning).
Självutvärdering
Hjälp eleverna att välja den kloss de tycker bäst motsvarar deras individuella prestationer.
- Blå: Jag har programmerat min modell med hjälp av molndata för att visa två olika vindhastigheter från tre separata platser.
- Gul: Jag har programmerat min modell att ange fyra olika kategorier av vindhastighet från Beaufortskalan från tre separata platser.
- Lila: Jag har lagt till och programmerat en extra vinkelmotor med en visare som pekar ut vindriktningen på varje plats.
Eleverna utvärderar varandra
Uppmuntra eleverna att ge feedback till andra genom att:
- Låta en elev bedöma andra elevers prestationer med hjälp av skalan med färgade klossar ovan.
- Låta dem framföra konstruktiv feedback till varandra för att stärka gruppens prestation under nästa lektion.
Fördjupning i språkfärdighet
Gör så här för att integrera utveckling i språkfärdigheter:
- Låt eleverna spela in och utfärda varningar med utgångspunkt i sina väderprognoser om vindhastighet.
- Uppmuntra dem att förklara hur vind fungerar som en del av sina prognoser.
OBS! Det här gör att lektionen tar längre tid.
Fördjupning i matematik
- När eleverna programmerar motorvinkeln att visa vindhastighet:
▷ Förklara att de tolkar påståenden om den relativa positionen hos två värden
▷ Förklara att de skriver ordningspåståenden för bråktal i en verklighetsbaserad kontext (exempel: "en vindhastighet på 13,9 > 24,4 m/s" för att uttrycka att vindhastigheten har ökat). De ska välja en lagom stor enhet att mäta i och programmera vinkelmotorn att flytta vinkeln proportionellt. - Låt eleverna arbeta med olika enheter (t.ex. mph, km/t, knop). I Sverige anges vindhastigheten vanligtvis i m/s. Till sjöss brukar sekundmeter användas.
OBS! Det här gör att lektionen tar längre tid.
Yrkeslänkar
Elever som uppskattar den här lektionen kan vara intresserade av att utforska följande yrkesval:
- Naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik (konstruktör och tekniker)
Naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik (forskare och matematiker)
Stöd för lärare
Eleverna kommer att:
- Utforska användningen av väderdata för att kontrollera utdata
LEGO® Education SPIKE™ Prime Set
Följande områden från det centrala innehållet i undervisningen, åk 4–6 och 7–9, i Läroplan för grundskolan (Lgr22) behandlas i aktiviteten. Lektionens differentiering påverkar vilka områden som kan bli aktuella.
Teknik:
- Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.
- Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan programmeras. Begrepp som används i samband med detta.
- Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollektivtrafik.
- Egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering.
Matematik:
- Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
- Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering.
Fysik:
- Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
- Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
- Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.