Livsmiljöer

(OBS! Den här lektionen innehåller en A- och en B-del. Båda är viktiga för att få ut så mycket som möjligt av undervisningsmomentet. Om du har begränsat med tid ska du gå igenom båda delarna och välja ut delarna som bäst möter elevernas behov.)

Lärandemålet i den här lektionen är att observera mångfalden av liv i olika livsmiljöer. Att utforma och bygga en modell är ett roligt och praktiskt sätt att visa att man lär sig om mångfalden i en livsmiljö och observerar klasskamraters livsmiljöer för att jämföra mångfalden i olika livsmiljöer. Uppmuntra eleverna att bygga hur de föreställer sig en utvald livsmiljö och de växter och djur som lever i den. Understryk att det inte finns en specifik korrekt modell.
Överväg att tilldela en livsmiljö till flera grupper (par). Varje par bygger ett djur från sin tilldelade livsmiljö, och varje livsmiljögrupp samarbetar för att kombinera djuren som de byggt till en samlad livsmiljömodell. Samla slutligen hela klassen för att jämföra alla växter och djur i de olika livsmiljöerna. Om så behövs kan du tilldela livsmiljöer för att säkerställa mångfald mellan modellerna så att de går att jämföra.

• Vetenskaplig bakgrund – Livsmiljöer:
  • En livsmiljö är det naturliga hemmet för en växt eller ett djur. Alla sorters livsmiljöer har egenskaper som gör att en rad olika växter och djur kan bo och leva där.
  • Livsmiljön tillhandahåller djur med mat, vatten, klimatförhållanden (temperatur, fukt) och skydd som djuret i fråga behöver för att överleva.
  • Den tillhandahåller också växter med det sorts ljus, jord och klimatförhållanden (temperatur, fukt) som de behöver för att klara sig.
  • Bland de vanligaste livsmiljöerna på land hittar vi savann, skog, öken, berg och gräsmark. Det finns också vattenmiljöer, till exempel hav, floder, bäckar, sjöar, dammar och träsk/våtmarker.
  • För unga elever kan det vara bra att börja med mycket enkla och välbekanta "livsmiljöer" såsom lekplatser, bakgårdar, parker eller trädgårdar, platser som eleverna själva kan observera.
• Bygg upp förkunskaper – Livsmiljöer: Använd ditt grundläggande naturkunskapsmaterial för att dela information, bilder och definitioner för att bygga upp elevernas förkunskap.
  • Gå igenom vad eleverna vet om olika livsmiljöer på jorden och vilka typer av växter och djur som lever i var och en av dessa, inklusive de som finns nära skolan. Eleverna kommer att lära sig mer om ämnesområdet genom att delta i den här aktiviteten.
  • Fundera på vanligt förkommande växter och djur i livsmiljöer som klassen har studerat eller som finns nära skolan, till exempel enkla livsmiljöer såsom parker, dammar eller bakgårdar.
  • Nyckelord: livsmiljö, mångfald
• Bygg- och programmeringserfarenhet: Fundera på förslagen i enhetsplaneringen. I den här lektionen kan det också vara bra att:
  • gå igenom instruktionerna för färgsensorn på startmenyn i SPIKE appen
  • använda avsnitten Händelse-, Sensor- (färg) och Ljudblock i menyn Hjälp>Ikonblock i SPIKE appen om ytterligare stöd behövs.
• Material Leta reda på böcker, material eller onlinekällor om olika livsmiljöer som passar för elevernas ålder. (sökord: livsmiljö + plats, t.ex. Sverige, ditt landskap, norra Europa). Använd webbplatser från myndigheter, vetenskapliga organisationer och utbildningsinstitutioner. Bestäm hur du ska dela hjälpmaterialet med eleverna.
• Om du vill använda aktiviteten från avsnittet Utökning ska du leta upp och tillhandahålla läromedel om utrotningshotade djur eller växter i de livsmiljöer som tas upp under lektionen.

DEL A (45 minuter)

• Presentera berättelsens huvudperson(er) och den första utmaningen: Sofie lärde sig om var giraffer bor. Nu undrar hon över de andra djuren som bor där. Och hur är det med andra platser? Kan du hjälpa henne att lära sig?

• TÄNK – Ha en kort diskussion om lektionens ämnesområde. Använd berättelsebilden om du vill.

  • Vad är en livsmiljö? (Det naturliga hemmet eller miljön där ett djur, en växt eller andra organismer gjort sig hemmastadda, livsmiljöer är hem för många olika levande varelser.)
  • Vad finns det för olika sorters livsmiljöer? Vad finns i varje djurs livsmiljö? (Skogar, gräsmarker, savanner, berg, hav, sötvatten såsom dammar, bäckar eller sjöar, öknar, arktiska miljöer och tundra – varje livsmiljö innehåller det som djuren som bor där behöver för att överleva, inklusive växter, som träd, gräs, buskar och blommande växter, och djur som ödlor, ekorrar, fiskar och musslor).
  • Var bor giraffer? Beskriv deras livsmiljö. (Giraffer lever främst på savanner. Savanner är öppna ytor där det oftast mest finns gräs och andra korta växter. Det kan dock också finnas buskar och träd på savanner.)
  • Vad finns det för andra djur eller växter som lever i samma livsmiljö som giraffer? (zebror, elefanter, lejon osv., gräs, träd, buskar osv.)
  • Välj en livsmiljö att utforska och bygga. Du kommer att jämföra den med de livsmiljöer som dina klasskamrater bygger.

• Dela ut ett SPIKE Essential Set och en enhet med appen installerad till varje grupp.

• Under tiden som eleverna arbetar kan du berätta om exemplen nedan för att underlätta byggandet eller programmeringen. Förtydliga att bilderna visar exempel på ett djur och en livsmiljö, men att eleverna ska bygga djur för den livsmiljö som de har valt.

• Eleverna ska:

  • använda det tillhandahållna materialet för att lära sig mer om den livsmiljö som de har valt
  • använda grundmodellen för att BYGGA en livsmiljö (tilldelad eller självvald), inklusive dess växter och djur
  • PROGRAMMERA sin modell för att visa hur djuren lever i livsmiljön.

• Dra igång en brainstormingsession om hur man kan kombinera SPIKE Essential Set med olika pysselmaterial för att skapa en livsmiljö.
  Förtydliga att grundmodellen är för en giraff och ett träd, men att eleverna helst ska bygga djur för sin valda livsmiljö.

• Efter halva byggtiden kan du låta eleverna prata med varandra om deras olika idéer för att sedan uppdatera modellerna utifrån vad de pratat om.

Exempel på idéer

• Samla eleverna så att de kan visa upp vad de åstadkommit.  Be dem att hålla koll på och skriva ner de olika sorters växter och djur som de observerar i varje livsmiljö som visas.

• Låt varje grupp använda sin modell för att demonstrera och beskriva:

  • Hur deras livsmiljö ser ut.
  • Vilka växter och djur som finns i livsmiljön.

• När alla grupper har presenterat får eleverna berätta vad de har observerat.

  • Hurdana är de livsmiljöer som de andra grupperna har byggt?
  • Vilka växter och djur lever i dem?
  • Vilka likheter finns det mellan växterna och djuren i de olika livsmiljöerna? Vad är annorlunda?

Om du vill gå vidare till del B – Förklara ska du låta eleverna behålla sina modeller så som de är nu.

DEL B (45 minuter)

• Upprepa stegen från del A – Förklara så att fler grupper kan demonstrera och förklara vad de lärt sig.

• (5 minuter)

  • Skapa ett upplägg för hur eleverna kan visa upp sina modeller, t.ex. en rundtur (tittarna cirkulerar och stannar till vid presentatörerna) eller utställningshörn (tilldela varje livsmiljö ett hörn i klassrummet och låt eleverna cirkulera för att titta på flera exempel).
  • Låt eleverna dokumentera ner sina iakttagelser (”Jag såg djur som ... Jag såg växter som ...”) i ett T-diagram (växter, djur) för varje livsmiljötyp, eller med ljud/video, eller med foton med kommentarer.

• (25 minuter) Se till att eleverna upprepar och testar sina modeller för att utföra nästa utmaning i appen:

  • Jämföra mångfalden bland växter och djur i olika livsmiljöer. Använd det du observerat.
  • Programmera en av gruppernas växter eller djur så att de visar hur livsmiljön är densamma som andra livsmiljöer, eller hur de skiljer sig åt.

• (5 minuter) Be eleverna att berätta om kunskaper, tankar eller färdigheter som:

  • hjälpte dem att slutföra utmaningen
  • de lärde sig medan de byggde.

• Låt eleverna plocka undan seten och städa upp.

• Ställ vägledande frågor som får eleverna att tänka och fatta beslut när de funderar, bygger och programmerar.

Observationschecklista

• Gå igenom lärandemålen (Stöd för lärare).

• Använd checklistan för att observera elevernas framsteg:

  • Deras skriftliga, ljud- eller visuella dokumentation inkluderar observationer av växter och djur i de olika livsmiljöerna som diskuteras.
  • De använder observationer för att beskriva vanligt förekommande växter och djur i olika livsmiljöer.
  • De noterar vad som är lika eller avvikande bland växterna och djuren i en livsmiljö och mellan olika livsmiljöer.
  • De bygger en modell av en livsmiljö som innehåller växter och djur som hör hemma där.

Självutvärdering

Hjälp eleverna att välja den kloss de tycker bäst motsvarar deras individuella prestationer.

• Blå kloss: Jag tror att jag kan följa instruktioner för att skapa ett program.
• Gul kloss: Jag kan följa instruktioner för att skapa ett program.
• Grön kloss: Jag kan följa instruktioner för att skapa ett program, och jag kan även hjälpa en vän att göra det.

Gemensam återkoppling

Låt eleverna diskutera sina upplevelser med varandra i smågrupperna.
Uppmuntra dem att använda uttryck som:

• Jag gillade när du ...
• Jag skulle vilja höra mer om hur du ...

Förenkla lektionen genom att:

• låta eleverna bygga en modell med ett specifikt djur eller en växt som finns i en livsmiljö, specificera en livsmiljö som klassen har studerat eller definiera en livsmiljö med en tidigare observerad lokal livsmiljö, till exempel en närliggande damm eller park.

Öka svårighetsgraden genom att:

• utöka utmaningen från avsnittet Utveckla genom att be elevgrupper programmera två av sina djur så att de interagerar på något sätt eller genom att bjuda in flera grupper att bygga intilliggande livsmiljöer som djuren kan gå mellan.

• Tillhandahåll läromedel om utrotningshotade djur eller växter i de livsmiljöer som tas upp under lektionen. Låt eleverna välja ett exempel som de kan utforska. Be dem skriva eller tala för att be om förändring i livsmiljön i form av 1) ett vykort från djuret, 2) ett skriftligt eller inspelat meddelande till allmänheten eller 3) ett brev till skoltidningen.

Om du väljer att göra detta krävs mer tid än en 45-minuterslektion.